Category Archives: jakt

Öl en dryck från förr!

cider-822266_960_720

Öl har en lång historia. Det har druckits öl ända sedan 6 000 år för Kristus tid. Då dracks och bryggdes ölen av babylonierna och sumererna i Mesopotamien. Det har nämligen hittats gamla reliefer i egyptiska gravar från år 2400 före Kristus som tocider-822266_960_720lkar hur öl har bryggts på torkat och krossat korn.

Under vikingatiden så dracks det en typ av öl som kallades för mjöd till alla sina måltider, både stora som små. Men de små fick ett mjöd med mindre alkohol i. Och då kryddades ölen med enbär, pors, gråbo, rölleka, ekbark och malört. Humle kom som krydda i öl först på 1200-talet.

I Bayern, Tyskland, anses världens äldsta bryggeri ligga. Weihenstephan heter det och det finns fortfarande kvar, och man har hittat i gamla skrifter att sedan år 1040 att det bryggdes öl i detta tidigare Benediktinerkloster.

Men under medeltiden i Sverige och dessutom under 1500- och 1600-talet var det öl som man drack både till fest och vardags. Ölet räknades också som en betalningsmetod och man gav bort tunnor som presenter.

Frågan är varför det dracks så mycket öl både till fest och framför allt till vardags. Det har sin logiska förklaring i att på den tiden så åt man mycket salt mat och maten kunde till och med vara härsken. Vilket krävdes att man sköljde ner maten med öl, eftersom det inte fanns något annat alternativ. För det fanns inte tillgång till att dricka kaffe, te, mineralvatten och läsk eftersom dessa drycker inte existerade på medeltiden.

Vattnet som fanns i brunnarna var oftast odrickbart, det var så mycket bakterier och sjukdomar i detta vatten så det var helt enkelt otjänligt som dryck. Mjölk gick bara att dricka på somrarna när korna gick på bete och fanns bara att tillgå för dem som bodde på landet. Men det man bör ha i åtanken var att dåtidens öl som dracks till vardags, var inte särskilt starkt utan höll en alkoholhalt som dagens folköl ligger på,

Jakt på medeltiden

rifle-81661_960_720

För den medeltida adeln var jakt ett riktigt stort fritidsnöje. Man hade drevkarlar som med slammer och skrik jagade fram villebrådet och man red oftast igenomrifle-81661_960_720 skogar och fält i stora sällskap. Adeln hade även hundar som i förväg nosade upp var djuren fanns.

Det man jagade hamnade i de flesta fall på matbordet och det var alla möjliga sorters djur; rådjur, hjort, utter, hare, grävling, räv, vildsvin och även björn var vanligt. Favoriten var dock vildsvinet men att jaga det kom dock med fara. En galt som är fullvuxen skulle utan problem kunna döda en fullvuxen människa. Detta resulterade i att man jagade på häst och hade långa spjut för att döda vildsvinen med. Hundarna man använde var dessutom speciella kamphundar som kunde slåss och brottas med svinen. Kroppspansar hade faktiskt hundarna som skydd vilka var gjorda som en metallbrynja eller ett läderskydd. Mastiff, boxer eller bullenbeissern var vanliga raser man använde.

Andra villebråd jagades mestadels med hjälp av pilbåge, men också med dolk och då omringade man dessa djur.

Falkar användes också för jakt. En riddare uppfostrade och tränade sina egna redan när falken var mycket liten. Under sin uppväxt bodde falken på ett ställe som var lugnt och den matades. Den tränades att sitta på armen som var handskbeklädd. När fågeln var helt tam bands en bjällra och en läderrem vid dess fot och en huva av läder träddes över huvudet för att den skulle vara lugn. Remmen användes i början som ett slags koppel men när falken lärt sig att återvända självmant till armen skickades den iväg för att jaga och det var duvor och andra fågelarter som fångades. Falken fick ta del av bytet för varje fångst.

Tjuvjakt var något som betraktades som ett grovt brott och det kunde till och med straffas med döden.

Jakten var förr en livsnödvändighet

hunting-1849392_960_720

För länge sedan, för mer än 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka, så började människor att befolka det som idag kallas för Skandinavien. För att överleva så var jakt och fångst av yttersta vikt och så fortsatte det att vara under många årtusenden. Idag ser det helt annorlunda ut då väldigt fhunting-1849392_960_720å människor i Skandinavien behöver jaga för att överleva, om ens någon.

Jakten förr handlade både om föda och försvar. Vissa djur fälldes för att ätas medan andra, de som ansågs vara rovdjur, dödades för att man skulle slå vakt om de djur som man önskade att äta, till exempel hjort och älg. Då människan började att föda upp tamboskap så behövde man också jaga för att försvara djuren hemmavid. Jakten på de djur som ansågs vara rovdjur har alltid varit av vikt i Sverige och redan år 1442 så står det att läsa i landslagen att allmogen hade skyldighet att delta i just denna jakt och detta gällde fram till år 1864 då man ansåg att de större rovdjuren var fördrivna från Syd- och Mellansverige.

Tack vare runstenar, hällristningar och ornament så kan dagens människa tala om vad dess förfäder jagade – och hur de jagade. Även arkeologiska fynd hjälper vetenskapen att lära sig mer om forntidens jägare. Dock så får man ibland gissa sig fram; vissa bilder verkar att illustrera jakt men kanske skall det föreställa en ceremoni av något slag. Senare tiders jakt, från medeltiden och framåt, är lättare att följa då man i många länder skapade regler och lagar kring jakten. Kungen dikterade villkoren och dessa kunde till exempel innebära att “vanligt folk” inte fick jaga en viss sorts djur utan att dessa endast var för konungen och högre ämbetsmän.

Jakt förr var således en nödvändighet men inte bara så utan den var också, precis som idag, ett nöje för många. Kungligheterna bjöd in till festiviteter i samband med jakt och män av alla samhällsklasser försvann ut i skogen tidig morgon för att återvända sen kväll fulla av spännande historier.

Älgens status inom jakten förr och nu

north-american-elk-pics

Idag är älgen ett eftertraktat byte i Sverige och älgjakten lockar årligen många män och kvinnor; jaktåret 2015/2016 sköts strax över 83 000 älgar. Dock så har älgens status inte alltid varit av detta slag, tvärtom. Förr ansågs arten ovärdig och djuret var i det närmaste fredlös och fick fällas fritt. Under medeltiden var älgen till och med fördriven från västra Europa och helt betydelselös för jakten. Men då de svenska kungarna började att intressera sig för jakten och slå vakt om sina egna intressen så kom älgen att räknas till högdjuren, då det inte fanns tillräckligt med hjort, det djurslag som annars stonorth-american-elk-picsd högst på den kungliga jaktagendan.

Gustav Vasa var inte jaktintresserad, men han var intresserad av mat och begärde att det alltid skulle finnas god tillgång på rådjurs- och älgkött i det kungliga köket. Då älgstammen minskade drastiskt i delar av landet, framför allt på grund av alltför ihärdigt jagande, så fick älgen bli ett “fridkallat djur” och endast hovet, frälset och de högsta ämbetsmännen fick jaga densamma. Gustav Vasas söner insåg snart att älgen var något att stoltsera med och bjöd in internationella kungligheter och andra viktiga personer till älgjakt. För att underlätta jakten för de kungliga så anlades älggårdar där djuren domesticerades men också blev enklare att jaga.

Älgen jagades för att ätas och ges bort, men också för att huden skulle användas vid framställandet av militära uniformer. Detta ledde till en drastiskt minskning av älgstammen och den försvann helt i delar av landet. Under 1700-talet återhämtar sig stammen först något, men då kung Gustav III släpper jakten fri och ger ofrälse rätt att jaga på sina ägor så var det spiken i kistan. Jägare av alla de slag drog till skogs för att jaga älg och om inte hovjägmästare Herman Falk fått kung Karl XIV Johan att införa älgjaktsförbud år 1825 så kunde Sverige idag ha stått utan älgstam. Älgjaktsförbudet sattes till tio år och trots tjuvjagande så ökade älgstammen och tog under mitten av 1900-talet ordentligt fart.

Ölets roll i världen

unnamed (1)

Öl är en av de mest populära dryckerna genom tiderna. Det framställs genom att jäsa säd som korn i vatten, beroende på vilken typ av säd som används samt tid den jäses framställs olika typer av öl. De mest populära sorterna är underjästa, lagrade och bayerska lageröl som spreds under 1800 talet. Konsten att framställa öl har funnit i många kulturer under en lång tid. Bland de tidigaste spåren av öl som hittats kommer från stenåldern. I unnamed (1)Mesopotamien ska det ha funnits olika typer av öl redan 3 000 före kristus och i Egypten cirka 2 700 före kristus.

De äldsta spåren av alkoholhaltiga drycker är cirka 10 000 år gamla. En del menar också att framställning av alkohol, samt alkoholhaltiga drycker, har funnits med människan sedan långt tillbaka i tiden. Det var dessutom till stor nytta på grund av alkoholens desinfekterande effekter. När det gäller ölets roll som alkoholhaltig dryck ska det ha haft olika status beroende på kultur. I till exempel antikens Grekland och Rom ansågs öl vara en mindre “fin” dryck. Det ansågs vara bondskt och barbariskt jämfört med vin. Det var en dryck som helst inte konsumerades av de som hade en hög status, utan snarare av de som levde en enklare livstil.

Även om öl fanns i många kulturer blev det efter ett tag överskuggat av andra drycker. Det överskuggades av drycker som vin och andra spritdrycker. Att öl blev mindre populärt i vissa kulturer innebar att bryggerikunskap inte utvecklades särkilt mycket. De kulturerna som fortfarande höll öl som en stor roll var till exempel det germanska folket. Än idag är det germanska folkets länder kända för sitt ölbryggeri. Andra kulturer som än idag är kända för sitt öl är det irländska folket med öltypen Stout. Guiness är en typ av stout öl som är bland de främsta öltyperna från Irland.

Även jakt har en lång historia bakom sig, och är minst lika populärt idag. Och för en bekväm tur i skogen, så kan man jaga med moderna kläder som men enkelt hittar till bra pris på nätet.

Djurgårdens historia som jaktpark

02892

Idag är Kungliga Djurgården i Stockholm en populär rekreationsplats för både stockholmare och besökare, med mängder av museer, restauranger och grönområden. Annat var det förr, då detta var en kunglig jaktpark.

Kungliga Djurgården blev en “djurgård” då Johan III på 1570-talet förvarade ren, hjort och älg i parken. Kungen gav fogdarna runt om i landet i uppgift att anförskaffa älgkalvar som skulle tämjas i denna kungliga park och han lät även släppa ut lejon och kameler. Dock så var de internationella besökarna 02892mer imponerade av älgarna och renarna, djur som för en del framstod som något hämtat ur sagans värld.

Under 1680-talet så lät Karl XI hägna in hela norra och södra Djurgården för att i likhet med andra europeiska hov skapa en riktig jaktpark. Jaktparken löpte från Täcka Udden i söder till Stora Läppkärsberget i norr och runt hela parken sattes ett “stängsel” som var två mil långt och två meter högt upp. Stängslet såg lite olika ut beroende på var det satt, men rester kan än idag skådas i form av en tegelmur. Skyddet var för hålla djuren inne men också för att hindra att rovdjur i form av björn och varg tog sig in. Dessutom så hindrade det tjuvjägare från att komma för nära de kungliga djuren. Karl XI lät under sin tid även införskaffa vita hjortar, dov- och kronhjortar, renar och andra djur.

Kungliga Djurgården fortsatte att vara kunglig jaktpark fram till 1700-talet, då den inte så jaktintresserade kung Adolf Fredrik öppnade upp området. Hit kunde människor, inte av alla de slag men de med rätt ställning i samhället, komma för att undslippa vardagens stressiga bestyr i staden. I stort sett hela stängslet revs i slutet av 1820-talet och de hjortar som då fanns kvar flyttades till antingen Hjorthagen eller Gripsholms kungsgård, eller sköts. En tegelmur på Djurgården minner idag om jaktparken och man kan se att den inte löper längs strandkanten utan något högre upp på land. Detta var för att spara på stängsel och marken utanför upplät kungen istället som tomter till fiskare, sjöfolk med flera längs stranden.

Jaktvapen förr och nu

6545528359_2711a3b1d5_b

Vilka vapen som används under jakt har ändrats under århundradena. I äldre tid var de främsta vapnen och metoderna smygjakt, vaktjakt och fångst och jägaren använde sig av spjut och pilbåge. Smygjakt innebär att jägaren smyger sig på bytet, något som kräver stor kännedom om både mark och vilt, underlag och vanor. Även idag kan man naturligtvis smygjaga även om det i6545528359_2711a3b1d5_bnte är den vanligaste metoden, i alla fall inte på större vilt.

Vaktjakt innebär att jägaren placerar sig på en plats och väntar på att viltet skall dyka upp och också här behöver man ha god kännedom för att veta var djuret förväntas att visa sig. Fångstjakt är idag starkt begränsat i Sverige då det anses vara plågsamt för djuren och det är endast fångstredskap som är typgodkända som får användas. Förr lockades viltet ned i fångstgropar, saxar och slagfällor eller så kunde snaror sättas ut på viltstigar.

Under medeltiden blev armborstet populärt och ersatte i viss mån pilbågen men båda dessa vapen var jägarens främsta verktyg under lång tid. Handeldvapen gjorde entré i jaktvärlden först då tändhatten hade lanserats i början av 1800-talet vilket gjorde att vapnen kunde kontrolleras i större utsträckning. De avlossades nu under större säkerhet. Man kan säga att jaktgevärens utveckling följer krigsvapnens.

Idag har samhället hårdare vapenlagar och i Sverige är det förbjudet att jaga med pilbåge. Andra vapen som inte får användas är helautomatiska vapen och enhandsvapen. Vid jakt på visst vilt som björn, älg och kronvilt, får endast kulvapen användas. Dock får kulvapen användas även på andra djurslag, till exempel rådjur.

Det finns ingen ålder för att ta jägarexamen i Sverige men man måste vara 18 år för att få jaga – och inneha en godkänd och komplett jägarexamen. Från 15 års ålder får man jaga under uppsikt av en vuxen person med jägarexamen.

Hundens medverkan vid jakt

6

Att hunden sägs vara människans bästa vän är allmänt känt och så gäller även vid jakt. Hur länge hunden har använts vid jakt är svårt att säga, men det finns ristningar som antyder att de kan ha använts så tidigt som för 10 000 år sedan. Dock användes hunden förmodligen inte på samma sätt “förr i tiden”, utan den 6användes oftast som vakt för de djur som man hade fångat och för gårdens tamboskap och egendom. Dessutom så hanterades inte hunden på samma sätt – idag har Sverige med internationella ögon stränga regelverk kring handhavandet av alla hundtyper, inte bara jakthunden, till skillnad mot förr då hundarna ofta fick ta emot både sparkar och slag.

Förmodligen så var det tack vare jakten som hunden tämjdes. Med vargen som anfader är hunden en flockindivid, vilket gör den till en utmärkt kompanjon till jägaren. Hunden utgör idag en viktig del av jakten och olika hundraser har tagits fram för att på bästa sätt passa in i den jakt som jägaren önskar att utföra. Samma hund är sällan lämpad för flera olika typer av jakt – en hund som passar utmärkt vid jakt på björn kanske inte är lika bra vid fågeljakt. Således avlas idag specifika hundraser fram, till exempel älghundar, fågelhundar och sökhundar. Det finns ingen exakt statistik över antalet jakthundar i Sverige, men vissa siffror anger att var femte hund i landet är en jakthund och i så fall innebär det att det är runt 200 000 hundar.

Det ställs idag krav vid användande av hund i jakt, till exempel så måste man jaga på tillräckligt stor mark om man skall jaga i drev. Men det ställs också krav på att hund måste användas vid viss typ av jakt, till exempel eftersökshundar och apporterande hundar. Eftersökshunden är oerhört viktig då den följer det blodspår som ett skadeskjutet djur lämnar efter sig.